onsdag 22 mars 2017

Två och ett halvt års kontroll

Idag var det storebrors tur på bvc. För första gången på över ett år.
Hos fantastiska bvc-Hanna. Storebror tycker mycket om henne och det gör ju onekligen saker lättare.
När barnet är två och ett halvt ska det pratas om sådant som vilja och humör och hur det är att vara förälder till en knodd i den här utvecklingsfasen. Och så pratas det om språkutveckling och ordförståelse. Begrepp som störst och minst. Prepositioner. Lek med bvc-Hanna vid ett bord.
Och så ska barnet kunna hoppa jämfota och man ska kunna sparka på en boll i tennisbollsstorlek.
Ja och så blev han förstås vägd och mätt. I bara kalsongerna minsann.


Ok-stämpel på det.
Ja, det var förstås inget vi varit oroliga över. Storebror är ju pigg och aktiv, med god aptit och ett stort ordförråd. Han sover (oftast) på nätterna och leker absolut åldersadekvat och har ett sju tusans humör och är proffs på soffmys och älskar att höra på böcker och blir ibland osams med kompisen om en hink eller en liten traktor eller en pinne fast det finns till synes hur många som helst.
Han tycker om att springa och busa och gunga, håller gärna i Cosmoshunden på promenaderna, kan ibland allt själv och ibland ingenting, knatar på bra bredvid vagnen, tycker väldigt mycket om sin lillebror, men kan också ge en knuff ibland. Han kan slåss och skrika jättehögt och ligga raklång på golvet och han kan kramas och pussas och säga förlåt och intyga att han aldrig mer ska göra så. Han kan pussla fyrtiobitarspussel och lägga små pärlplattor med indianpärlor och pyssla i timmar och använda massor av lim eller tejp. Han går själv på toaletten hemma fast inte alls alltid när mamman tycker och oftast fixar han det jättebra och ibland går det åt väääldigt mycket tvål eller så är toapappersrullen borta när den som kommer efter behöver den. Och så säger han så fina, kloka, roliga saker och har tuuusen varför-frågor.
Han är helt enkelt väldigt mycket två och ett halvt :)

En bunt broschyrer får man med sig hem. Med lästips och med hur man ska förhålla sig till skärmar -tevetittande och spelande. Och så en tjockare med råd och tips om hur man bemöter barn i den här åldern. Mest självklarheter, men bra ändå.

Jajamen.

Nu är det ingen mer kontroll innan han är fyra år.



måndag 20 mars 2017

Ett Foto I Timmen

Åter dags för efit...

Runt fem
kommer jag på att det är efit. Lillebror tyckte förstås att det var morgon redan klockan fyra... Lyssnar på pappapodden och ska precis slå igång en diskmaskin (som borde ha satts på igårkväll).

Runt halv sju
läser storebror böcker för lillebror.

Runt halv åtta
sjunger vi veckosången och går igenom dagen. Dagmamma på förmiddagen och kompisbesök i Örebro på eftermiddagen.

Strax efter åtta
är det dags att knata iväg. Lillebror somnar förstås bums i vagnen och jag inser att rutinerna som jag varit så bekväm med de senaste veckorna idag kommer att ändras. Typiskt bebisar ;)

Runt nio
är jag på promenad med Cosmoshunden. Fullt med snöflingor, men slaskigt på vägen.
Läser meddelande om att eftermiddagens kompisbesök blir inställt på grund av besvärliga fogar -fullt rimligt när någon passerat bf med flera dagar...

Runt tio
spanar jag på distanskurser till hösten. Ååååh vad mycket intressant det finns! Jag hade nog kunnat plugga hela livet...

Runt elva
gör vi oss ett, eller några, ärenden i centrum.

Strax efter tolv
har vi hämtat han som sagt "hejdå! tack för idag!" till sin dagmamma när han gick :)

Runt ett
får småplantorna vatten. Gurkorna leder ligan -alla frön sattes samtidigt.

Runt två
har han önskat ett helt päron och vatten till mellis.

Runt tre
väntar de på lillebror och mamman som tar såååå lång tid på sig.

Runt fyra
har vi gått långt (för en tvååring) och postat brev. På vägen hem stannar vi till vid bilen. Hunden upptäckte snart att sanden runt bilen använts flitigt av katterna...

Runt fem
är det middag för såväl två- som fyrbenta.

Runt sex
börjar myset här hemma. Att tända ljus, krypa upp i soffan och titta på Bolibompa tillsammans, det är grejer det.

Runt sju
tar de myset till ytterligare en nivå. Vi har kvällsfikat tillsammans och nu är det läggdags för barnen.

Runt åtta
dejtar jag pumpen. Till påsk är planen att jag ska kunna lämna tillbaka den. Lillebror blir sju månader på onsdag och har de sista veckorna fått gå över nästan helt på ersättning (jag skulle gärna säga att han även äter en del mat, men se det intresserar honom inte det minsta).

Det får vara den sista bilden. Nu är klockan nio, jag ska gå kvällsrundan med Cosmoshunden och sedan gå till sängs så att jag orkar med lillebrors morgonpigghet.

söndag 19 mars 2017

Att komma på hur bra man har det

Bilen är något som det här hemma pratas om dagligen.
Vi är tämligen beroende av den, Bilen. Framförallt med två ungar.
Diskussionerna kretsar allt som oftast runt hur länge den kommer att gå. Det är ju rätt mycket utbytt i den nu. Och en del som inte är utbytt för att det nog håller lite till.
Det där nog är anledningen till att vi alltid har en dunk extra olja med oss. Och att jag vet att det står hur man byter relä på sidan sjutton i instruktionsboken. Till exempel.
Och att jag aldrig någonsin åker utan rejält med varma kläder till barnen, om vi blir stående.
Och att jag vet att det ibland bara är att köra till kanten, stänga av, starta igen, så slocknar lamporna. Just det, lamporna, är förmodligen bara ett glapp.
Kanske går den i flera år till. Eller i alla fall till hösten.
Kanske borde jag ta ut lite mer föräldrapenning så att vi kan börja spara direkt.

Diskussionerna är som sagt dagliga.
Aningen bekymrade emellanåt.

Så slår det mig plötsligt. Fy sjutton vad vi har det bra, om bilen just nu är vårt största bekymmer i livet!
Egentligen är det ju helt fantastiskt!

lördag 18 mars 2017

Spontanutflykt

Lördagsförmiddagar är vigda åt gympa -bara tre gånger kvar den här terminen. Storebror överträffade sig själv genom att våga hoppa från plinten, men berättar i bilen på vägen hem att det faktiskt gjorde lite ont i benen.

På seneftermiddagen bestämmer vi oss för att äta middag ute. Packar ryggsäcken och kläder till barnen och far till en grillplats utanför Kumla.

"Nu ska vi grilla förstår du" säger storebror till lillebror. "Då ryker det väldigt mycket och du måste akta dig för elden... och så ska man ha grillpinnar."

Alldeles nedanför har bävrarna jobbat på bra.

Ett svanpar simmade runt och en flock måsar höll till en bit ut. I vassen nedanför låg herr and och tryckte till dess att han upptäckte Cosmoshunden och fick förfärligt bråttom iväg.

 Cosmoshunden själv var vääääldigt sugen på att bada och fick därmed sitta i snöre till sitt stora förtret.

onsdag 15 mars 2017

Bloggvänsbesök

Det här med att det ljusnar tidigare, det gör verkligen att dagarna känns längre! Redan halv åtta var storebror i full färd med att baka. Helt på egen hand fixade han smeten till rulltårta. Mätte upp och vispade med elvispen (japp, mammors rättighet att vara stolta över sina barn). Jag stoppade förstås in och tog ut den ur ugnen samt stjälpte upp och så småningom rullade efter det att han brett på sylt. 

Att spritsa grädde var minsann ingen lätt uppgift för en tvååring. Den där rackarns grädden åkte lika mycket uppåt som neråt, men skam den som ger sig.

Sedan for vi till stationen och hämtade upp Bloggblad som hade lite väntetid mellan tågen. Det var första gången vi träffades, men efter att ha läst varandras bloggar i minst tio års tid kändes det verkligen inte så. Förunderligt med bloggvärlden. Och väldigt trevligt!
Efteråt tänker jag att det är så enkelt och trivsamt med sådär okomplicerade besökare. Och att tiden gick alldeles för fort.
Storebror tyckte nog också det, för han frågade förhoppningsfullt om hon skulle komma i morgon också :)

 Med vårigare väder blir också utevistelserna allt längre. Vi var ute i stort sett hela eftermiddagen och nu har storebror hunnit bli så stor att han faktiskt uppskattar den lilla bäcken som rinner i trädstråket alldeles bakom huset.

"Vilken bra dag mamma" sammanfattar storebror på kvällen.
Mamman kan förstås inte annat än att hålla med.

tisdag 14 mars 2017

Blåsippan och en risig häck

Och så var den där plötsligt, blåsippan!
Tre dagar senare än förra året.
En vecka senare än de två åren före det.

Strax därefter såg jag en nässelfjäril. Den fastnade inte på bild.
Fastnade gjorde däremot vår risiga häck. Min panik över den är också ett vårtecken ;)
Eftersom vi bor i en korsning blåser såväl löv som skräp in under den på vintern -ja även på sommaren förstås, men då underhålls den lite bättre. Dessutom växer där fullt med gräs... och ogräs. Och varje vår säger jag att vi måste gräva bort den och plantera en ny. Men så kommer det graviditeter och barn emellan och andra projekt som måste prioriteras och så vips är det vår igen.
Nåväl, den bidrar till enklare vägbeskrivning. Jag brukar säga "huset i korsningen, det med den risiga häcken"
Folk brukar hitta fram så...

söndag 12 mars 2017

Nu börjas det -vårtecknen

Den som känner att det är tjatigt med vårtecken överallt bör inte läsa här under en tid framöver. Jag blir nämligen alldeles prilligt lycklig av allt som vaknar just nu. Att kratta undan löv i rabatterna och upptäcka nytt liv där under.
Vintergäck och snödroppar blommar här för fullt (i grannarnas trädgårdar, i vår egen är det bara enstaka exemplar och jag säger varje år att till hösten måste jag peta ner fler lökar!). Och idag upptäckte jag den första scillan (det har vi däremot gott om i den egna trädgården).
Tjoho, vårtecknens tid är här!

lördag 11 mars 2017

Härliga våriga lördag

Idag blev det en fantastiskt fin dag.

Strax efter sex ljusnar det och så småningom tittar solen fram och frosten g l i t t r a r i gräset. Jag gör en ananaspaj och scones och två misslyckade satser grötplättar. Hur svår kan det vara?!

Strax före åtta kommer maken ner och vi äter frukost och storebror säger att "jag kan kala mitt ägg kälv, pö jag ä tå himla bja på det!".

En stund senare for vi på barngympa efter några veckors uppehåll, jag och storebror. Himlen är absolut klarblå! Han är inte stilla ett ögonblick.

Bums efter middagsvilan begav vi oss till Trystorps ekäng.
2014 och 2015 hittade jag de första blåsipporna den sjunde mars. 2016 den elfte.
Efter dagens utflykt kan vi konstatera att det kommer att dröja ytterligare ett par dagar innan de dyker upp i år.
 Bästa lekplatsen! Ihåliga träd att leka i, stora stubbar att stå på och tjocka omkullfallna stammar att balansera på...

På kvällskvisten kom äntligen tomatfröna i jord. Lite i senaste laget, men jag ville inte sätta dem innan operationen när vi skulle vara borta flera dagar och tiden sedan hemkomsten har ju varit aningen intensiv. Nu är vi med i matchen igen :)
Blev några gurkor också. Paprikafröna dimper förhoppningsvis ner i brevlådan vilken dag som helst...

Som grädde på moset låg det plötsligt en hel trave pallkragar på vår garageuppfart när vi skulle fara iväg på eftermiddagen. Hemleverans av pallkragar är inte fy skam en lördag. Fixat bara sådär av nästan-grannen. Gissa om jag är laddad för att trädgårdsfixa!

fredag 10 mars 2017

Pusselbarn med lördagsplaner

Om man tänker att livet är uppdelat i perioder, då är det här en period då jag tänker att "ojoj, det var ruggigt vad sent jag kom i säng ikväll" när klockan är kvart över nio 😅

I morgon är det lördag. Storebror har redan planerat upp dagen:
"När jag vaknar ska vi äta ägg och scones. Och sen ska jag titta på Mästerflygarna efter frukosten. Tänkte jag. Och sen borde vi gå på gympan, för det var så längesen."

Ja men då så. Faktiskt tänkte vi att han ska få göra det. Gå på gympan. Efter flera veckors isolering. 
Han som idag åkt båt med sin lillebror och levererat paket trots alla farliga krokodiler!
I

Och som, efter en lång period av ointresse för sina pussel, på förmiddagen la ett trettiobitars och på eftermiddagen ett fyrtiobitars, alldeles på egen hand!



Mera pyssel -en snigel och en spindel

Och eftersom jag faktiskt från flera håll då och då får frågor om tips på vad man kan hitta på med barnen hemma kommer här ytterligare ett par pysseltips. Hoppas att ni läser här...

Här pågår tillverkning av snigel med hjälp av glasspinnar. Jag hade förvisso inte alls tänkt mig att han skulle pimpa "skalet" sådär, men uppmuntrar för det mesta den egna kreativiteten och låter honom därmed göra som han vill. Det mesta på pysselvagnen har han fri tillgång till och sköter det allt som oftast väldigt bra.



De här spindlarna är enkla och söta. Vår tvååring hade dock inte riktigt tålamodet att trä pärlor på alla ben (det fanns alldeles för mycket annat som lockade mer), så efter fyra ben hjälptes vi åt lite grann och de sista två fick mamman göra...